Earth Hour
Den moderna människan, miljökämpen
Miljövänlig, ja en framtida status symbol. Kändisarna, politikerna ja de allra flesta som vill vara det, kör miljöraset! Att vara miljövänlig framhäver att du bryr dig om framtiden, att du är förnuftig och att du hänger med i svängarna.
Leonardo Dicarprio ressigerade en film angående miljön, kör en miljövänligbil liksom Cameron Diaz. Vem vill du vara i samhället, vill du vara en slacker som inte gör något eller vill du göra en förändring till det bättre?
Man kan säga att man inte bryr sig. Men det gör man, för att bli en del i samhället måste man göra samhället sin tjänst. För att accepteras, miljön är något som alla måste jobba på dessutom. Något som vi alla har gemensamt är att vi alla vill ha en bra framtid. Dock kan vi inte ha samma livstil som vi har nu. Då vi konsumerar mycket hela tiden utan att tänka på konsekvenserna. Vi är allt för bekväma utav oss. Målet är att alla ska få kunskap om hur vi kan bidra till en bättre framtid och vad vi ska göra för att sakta ner växhuseffekten. Så kom igen nu du moderna varelse ta ett steg och gör något nu!
Varför händer det inte?
Högre skatt på konstgödel borde införas. Vill vi inte få riktigt gödsel? Konstgödsel innehåller faktiskt kemiska ämnen, energiosiskt lvrävande och andvänder sig av oehört många fosila bränsel. (Hälften av all vår mat odlas med konstgödsel)
Dra ner momsen på ekologisk mat. Vi köper vad som vi anser är biligast, borde inte det införas biligare sätt att värna om miljön?
Tips för göra det enklare och biligare att vara miljövänlig:
Odla grönsaker hemma.
Köp biligare kläder som secondhand och lägg mer pengar på ekologisk mat.
Skippa bilen, ta bussen eller cyckeln till jobber/skolan.
Källor:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/dagens-losningar-morgondagens-miljoproblem_3710867.svd
Ps, en bra artikel som påminner oss i västvärlden hur bra vi har det!
Denna artikel får mig att tänka om. Hur ska jag egentligen göra för att dra ner min vattenkonsumtion?
# Duscha kortare än normalt.
# Köpa ett vattensnålt dusch munstycke.
# Inte köpa flaskvatten (du har rent vatten i kranen).
# Stäng av vatten krannen när du borstar tänderna.
# Köp en enerisparande diskmaskin eller tvätt maskin, osv.
# Om du har en trädgård, ta vara på regnvattet. Genom att exempelvis ställa fram hinkar.
Statisktik i miljöskatt och utsläppen av koldioxid.
Per Ton* koldioxid
1996 var utsläppen av motorfordon 287 021
1997 var utsläppen av motorfordon 338 525
1998 var utsläppen av motorfordon 287 021
1999 var utsläppen av motorfordon 338 525
2000 var utsläppen av motorfordon 324 739
2001 var utsläppen av motorfordon 324 739
2002 var utsläppen av motorfordon 270 931
2003 var utsläppen av motorfordon 242 876
2004 var utsläppen av motorfordon 277 821
2005 var utsläppen av motorfordon 268 582
2006 var utsläppen av motorfordon 256 015
Det man kan se att som skatten har höjts för fordons industin har koldioxidutsläppen samtidigt minskats, se här!
Det är alltså därför miljöskatten i miljöpolitiken är så när det gäller till att värna om miljön. För att värna om miljön så som att till exempel glaciärerna inte ska smälta på grund av att temperaturen förändras. Måste vi minska på utsläppen som av koldioxid. Miljöskatter är även till för att det ska synas hur mycket en product eller var tar skada i miljöpåvärkan när det kommer till priset. Detta är då vi även kan ta ställning och bestämma oss efter våra ekonomiska föruttsätningar dessutom att det är bättre att att köpa och handla efter vad som värnar miljön.
Samtidigt kan vi även se här att subventionen i Sverige har ökat från 2000 till och med 2008. Därmed spelar det även en stor roll vad vi röstar på i höst. Det är vi som ger politikerna dess ansvar att förändra någonting.
Källor:
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____38171.aspx
http://www.swedishepa.se/sv/Lagar-och-andra-styrmedel/Styrmedel-for-miljovanliga-val/Olika-typer-av-styrmedel/Om-ekonomiska-styrmedel/Miljoskatter-och-miljoavgifter/
Nu och framtiden, en ekonomisk fråga
och under kommande årtionden kan skapa risker
för omfattande negativa ekonomiska och sociala
effekter, i klass med de förknippade med de båda
världskrigen och den ekonomiska depressionen
under 1900-talets första hälft."
Sternrapporten
Om vi inte gör någonting
Om vi inte gör något mot växthuseffekten kommer detr bli dyrare än om vi inte gör någonting nu. Geografin kommer att förändras, inte bara på kartan utan även vart vi bor. Det krävs även att man släpper in nya affärsmöjligheter som passar in på att midre koldioxidhanterade varor släpps in på marknaden. Då ekonomin handlar mycket om att vi fortsätter att handla men på en balanserad och miljövänlig nivå. Om vi struntar i växthuseffekten kommer det skada ekonomin till förädande nedgång.
Glaciärernas smältning kan drabba en sjättedel av världsbefolkningen. Att det blir översvämmingar, liksom vi tidigare sett har haft förödande konsekvenser.
Återgärder
Minska på avhuggningen av skog skulle leda till att hejda utsläppen av koldioxid. Dock är skogsavhuggningen en viktig faktor i vårat samhälle. Då vi andvänder papper för böcker, bygga hus, toalettpapper. Därför kommer vi mot slutsatsen av vad vi kan göra... Minska på våra pappers burk, bygga hus (möjligtvis i betong för att även förvara värmen i huset).
Som jag har tagit upp tidigare har EU kommit fram till att det ska vara ekonosmisk bra att vara miljövänlig. Då skället med handeln handlar om att tjäna pengar. Så om företagen släpper ut mer en vad kvoten släpper ut, får företaget betala för det. Vilket är lönsamt för framtiden då det faktiskt är så att 14% av enegriutsläppen kommer ifrån industrierna (under 2000). Dessutom har Europa och Nordamerika stått för hela 70% av koldioxidutsläppen sedan 1850 talet. Då det faktiskt är vi som framstället, handlar och producerar mest.
"Skatter på energi och utsläpp är effektiva styrmedel för att nå målen inom klimat- och energiområdet."
Regeringen
Regeringen har inte bara höjt priset på skatter, dem har föruttsätt att det finns så kallade gröna taxi billar, miljövänliga taxi bilar. Dock anser regeringen att finanskrisen har påvärkat miljöanpassningen, men att dem fortfarande jobbar på att höja bränsleskatten. Dessutom höjs nu fordonsskatten. Att ju mer utsläpp en bil släpper ju mer fordonsskatt blir det. I Januari 2011, ska även koldioxidskatten höjas i från 21 procent till 30 procent. Regeringen anser att syftet är att minska på bilåkningen eller att göra det enklare för männsikor att välja mijövänligare sätt att transpotera sig. Och att då låta den som förorenar mer i mijön, få dem att betala för sina utsläpp. Medan de bilar som släpper ut mindre än 120 g koldioxid per kilometer slipper att betala fordonsskatt.
Samtidigt hur ska dem som inte har råd att skaffa sig en miljövänlig bil göra? Borde dem få bidrag till att anskaffa sig en mijlövänligbil? I sådanna fall kan man andväna dem som kör och betalar fordonsskatt, att deras skatt går till för att ge ut bidrag för hushålls som inte har råd med att införskaffa sig en miljövänlig bil.
Och då även ska vi höja momsen på kläder? Som ändå också släpper ut koldioxid vid produktionen. Då vi ofta påstår att vi masskonsumerar, då kläderna endå är en storfaktor i våran handel och som även sprider kemikalier.
Fortsättning följer...
Skatten hjäper:
Dn, 19 maj 2010.
Källor:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5711-1.pdf
http://www.alltombostad.se/Bygg/_Artiklar_Bygg/Villa_Eko__ett_miljovanligt_hus_av_lattklinker/
http://europa.eu/pol/env/index_sv.htm
http://www.regeringen.se/sb/d/11751
http://www.dn.se/motor/2.2202/lagre-bensinforsaljning-1.1108050
Färskvatten problemet
Allmänt om söt vatten:
0,5% av allt vatten i världen är sötvatten
Finns i Sjöar, dammar och floder.
1 miljardmänniskor på joden har redan inte tillgång till rent dricksvatten.
Detta är ett tecken på vart jorden är påväg. Med att klimatet förändas förändras vattnet. Dock kommer det bli mindre söt vattemkällor och för höga havsnivåer. Vatten problemet kommer att påvärka oss alla till ont. Dessutom är 40 % av världens fiskarter beroeende av söt vatten. Vilket kan bidra till en rubbning i ekosystemet.
Livsmedelsverket har fått i uppdrag i fråm riksdagen och regeringen om att ta upp mer om dricksvatten frågan. Då dem ska till att Sverige i fortsatt framtid ska ha dricksvatten i hand. Dessutom är vårat vatten en viktigfaktor i våran ekonomiska tillväxt som vi har i samhället. Då vi heller inte tidigare hat stött på något problem angåeende brist på färskvatten. Eftersom att vi enkelt kan få ut det genom kranen eller ur en brunn.
Kvaliten av vattenet kan möjligen förändras på grund av klimat hotet- Då ena delen av Sverige kommer få torka medan den andra ökat med regn. På grunf av de förändrade temperaturerna som väntas ske om vi inte stoppar växthuseffekten. Även kan vattenkvaliten sjunka om denna väderskilnad kommer att ske.
Under den vintern som har varit har det redan blivit konsekvenser på ledningar har spruckit i maren på grund av kylan. Den stora mängden snö har gjort så att det blivit översvämninar då det kan vidra till försämrat vatten.
5,5 milhader kronor har i dag lagts på att ureda vattenförsörjningen. Fast livsmedelsverket anser att det är för lite, att det kostar mer att undersöka hela vattenproblemet.
Borde vi inte lägga in mer pengar på detta projekt, framtiden kan bli dyare?!
Källor:
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article640281/Risk-for-dyrare-vatten.html
http://environment.nationalgeographic.com/environment/habitats/freshwater-threats/
http://news.nationalgeographic.com/news/2010/03/photogalleries/100322-world-water-day-2010-pictures-melting-glaciers/#world-water-day-lake-mead_17256_600x450.jpg
Vi och våra "nödvändigheter", jätte räckorna.
Vi får ofta höra om översvämningar på nyheterna. När dammar läcker eller om det handlar om att isen från bergen smälter. Tsunami sker även och då förstår jag fortfarande inte varför påståenden kommer upp angående att det är ”normalt”. Om Thailand hade haft mangroven kvar skulle den ha skyddat för vad som skulle ske. Istället har dem huggit ner mangroven för att få vackra stränder där turister kan bada. Vilket ändå är empatiskt, eftersom att dem livnär sig på turismen. Om mangroven hade funnits skulle tsunami ha blivit mindre då mangrove skoggen skulle kunna ha varit so ett slags skydd för det stora vågorna. Likt som de stora reven skulle ha tagit skydd. Dock håller dem på att dö ut, ja tack vare människa!
Mangroven huggs även ner för de stora räkodlingarna, som vi i vår tur äter. Det finns cirka hälften av all mangrove skogar kvar. Dessa mangrover skogar är även en slags livnäring för fiskar. På detta sätt hotas ekosystemet bland annat av dessa räkodlingar som skördas. Efter att räkodlingarna har varit i dem gamla träsken ett tag kan dem inte andvändas igen. Och då måste bönderna finna nya ställen att odla mangroven på. Detta gör att det blir en ond cirkel, speciellt då bönderna livnär sig ekonomiskt på att ha dessa odlingar. Då dem tjänar pengar på det och inte kan komma ut ur systemet eftersom att dem har bakomliggande lån på sig. Det bästa skulle vara om vi alltså slutade äta jumbo räckorna som finns ibland annats våran sushi. Dessutom är dessa räckor odlade. Om man verkligen nu skulle känna sig i behov av jätte räckorna skulle det vara bättre för miljön att äta o-odlande jätte räckor. Fortfarande påverkar det systemet. Då det inte finns så måna såkallade naturella jätte räckor kvar.
Dock skulle det i strak kraft påverka människorna som överlever på mangrove. Då det inte bara handlar om odlingarna utan även som medicin, ved. Dock skulle det hålla i längden om man slutade hugga ner mangroven. Eftersom att den en dag kommer att försvinna om ma fortsätter hugga ner mangrove skogarna. Det blir konflikter i länderna då dem tvingar flytta pga av att räkodlingarna tagit ut den sista näringen.
Samtidigt blir det en hel del bakterier i mangrove odlingarna då räckorna blir stressade percis som vi av att leva tätt in på. Detta gör att bönderna häller i mediciner, som antibiotika för att hålla dessa räckor friska. Om vi äter detta får vi alltså i oss pencelinen vilket inte är bra för dem recensiva bakterierna. Vilket kan göra så att vi inte får någon effekt av pencelinet. Eftersom att kroppen faktiskt kan lära sig hur pencelinet fungerar och gör att vi förlorar immunförvaret som tabletterna medverkar i med att komma i kroppen. Dessutom påverkar pencelin människan mer en vad den gör på djur vilket gör att bönderna måste häll ai extra med pencelin.
Så gör en förändrig köp mat som lönar sig i längden och tänk på dina val i en långsiktig väg!
Källor:
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/hav-och-fiske/fiske-i-syd/mangrove/
http://environment.nationalgeographic.com/environment/natural-disasters/floods-profile
botit.botany.wisc.edu/toms_fungi/nov2003.html
Föreläsning av "Lusse"
Jorden och dess issmältning (del 2)
Detta sker och har skett
Det smälter främs runt antarktis, Grönland och på isflöden omkring. Det vill säga på dess berg och isuträckta platser. Detta har gjort att antalet pingviner har minskat drastiskt, djuren flyttar (de som kan) och snö och regnfall ökar. För att inte tilläga att vatten nivån stiger när isen smälter.
Utrikesdepartementets utsäganden
De säger sig kämpa för arbetet med att bevara den biologiska mångfalden och för att hur man ska förebygga naturkatastrofer. Regeringen anser sig även lägga tyngd på vattenfrågan genom att uppmärksamma den.
Men då undrar man, exakt vilka återgerder ska ske och när kommer vi kunna se mer av det? Innan det är försent...
Marknasprisersna och råvarupriserna ökar samt som mönstret fortsätter. Alla får i sin tid betala för alla.
EUs Miljöministratar jobbar på transportsystemens miljöpåvärkan. Liksom vi alla i sak är beroeende av. De vill ändra på hur man löser klimat och ekonomi frågan. Då det till exempel gynnas att vara miljövänlig för bland annat företagen. De säger att dem kan göra så att det blir en ökad konkurranskraft i EU. Att det kan det leda till bättre välfärd och flera arbeten.
Källor:
http://www.regeringen.se/sb/d/12631/a/137767
http://environment.nationalgeographic.com/environment/global-warming
Jorden och dess issmältning (del 1)
Ozonlagret blir tjockare, vilket gör att det blir växthus effekten blir till. Jorden värms upp...
Glaciärerna smälter vilket gör att vattennivån höjs. Skulle du kunna tänka dig att folk från öar och länder där vatten nivån förstört deras hem. Detta kommer att förosaka förödande konsekvenser. Vart ska dem bo? Hur påvärkar det våran konsumtion? Nya framtida lagar? Men även vad kan vi göra?
50,000 Kvadrat kilometer av jorden består av is. Kan du tänka dig vad kommer ske om dem fortsätter att smälta? Detta beror på växthuseffekten. Solen skinner på jorden som ni vet. Men våra gaser som vi släpper ut (vattenånga, metan och koldioxid) fastnar vid ozonlagret. Detta gör att det blir som det nu kallas växhuseffekten. Att solen studsar mot "glaset" dvs jordens ozonlager och värmer upp jorden liksom som ett växthus
(Bild från EUs hemsida)
Detta gör att medeltemperaturen höjs och att iserna i sin tur börjar smälta. Statistiken säger att temperaturen har gått upp i medeltemperatur med 0,5 Celsius. Det kanske inte värkar mycket, men det bidrar. Tänk er bara den framtida generationens framtid om vi går emot samma riktning. I sådana fall, om 90 år kommer temperaturen ha stigit upp emellan 1,4 till 5,8 Celsius.
Det är inte bara vatten nivån som höjs. Utan hela ekosystemet påvärkars av djur och växter som är beroeende av enskilda klimat. I sin tur påvärkar det oss med bland annat över födan och sjukdomar som bidras.
Fortsättning följer...
Källor:
http://environment.nationalgeographic.com
http://miljo.vgy.se/faktabasrammeta.html
